2012
Igår hade jag en intensiv dag. Många kundmöten. Till gymmet för löpbandet. Därifrån till söder och Eriksdalshallen för Stockholms DM-finaler. Först lite mat med bekanta. Det var ju liksom det som också var poängen med besöket. Att träffa innebandyfolket.
Damernas final först. Senast Täby och Djurgården möttes. Gjorde tidigare DIF-spelaren Matilda Rotevall Täbys segermål i matchens absolut sista sekund. Läge för revansch för betydligt mer rutinerade och meriterade storasyster Djurgården?
Absolut. Matchen slutade 7-0 till Djurgården som var bättre på alla positioner denna kväll. Det var inte så att Täby saknade chanser, men man var ruskigt ineffektiva och dessutom storspelade Linnéa Bergman i DIF:s mål. Täbys försvar hade stora problem med positionsspelet och tittade mycket på boll. ”Släkten är värst” heter det ju som bekant. Förre Täbyspelaren Kajsa Åkerman satte spiken i kistan med ett snyggt klapp-klapp-mål till 7-0. Näe. Det var inte Täbys kväll helt enkelt.
Bra i Täby var Louise Wickström och Linette Kouru samt i DIF Moa Tschöp, Emelie Lindström, Hermine Dahlerus och matchens lirare Linnéa Bergman.
Helga & Minne nöjda guldmedaljörer.
Herrmatchen handlade om ifall motivation kunde slå klass. I två perioder såg det faktiskt ut som så. Handen spelade inspirerat mot ett aningen oinspirerat Caperiotäby. SSL-laget ställde upp med sitt bästa lag, förutom att Rickie Hyvärinen och Rasmus Sundstedt saknades på grund av skador. Ändå var Magnus Jäderlund tvungen att gå ner på två femmor i andra perioden. I den sista perioden märktes Täbys tyngd och de visade Handen varför det skiljer en division mellan lagen.
En konstig sekvens under matchen inträffade när Täby efter ungefär åtta minuter i den tredje perioden, fick powerplay. Ställningen var 3-2 till Täby med hyfsat lång speltid kvar av matchen. Då beordrade Handens huvudcoach Mitman ut sin målvakt för att spela fem mot fem. Det blev mål i baken direkt. Varför inte vänta tills man fick chansen att spela 6 mot 5? En märklig coachmiss.
I Handen var Kalle Berglund (tidigare Caperiotäby, AIK, Schweiz), Patrik Schantz och Simon Jirebeck tongivande. I Caperiotäby var det Danne Bron-Sundbom, Johan Edlund och Mattias Mikulski som syntes mest.
Snackisen under och efter matchen var hur Handen satte i system att hälla ut vatten på planen när de hade använt sin timeout. Det hände vid lite för många tillfällen i slutperioden för att det skulle kunna vara en slump. Och vid varje tillfälle ställde sig Handens tre coacher ute på planen och instruerade sina spelare som var kring båset. Det blev en lång tredje period och hmm… näe särskilt sportsligt är det inte.
Publiken fick se Caperiotäbys Danne Bron-Sundbom tröttna på motståndarna. Han gick helt sonika dit med en egen handduk och torkade upp vattnet… Eloge!
Visst händer det också att Täbys målis Ramsin ofta får problem med sin hjälm. Lite väl ofta. Så kanske fick Caperiotäby smaka på sin egen medicin?
DM som arrangemang då. Är lite kluven kring det hela. Klart vi ska ha damernas och herrarnas finaler efter varandra i samma hall. Det är ett utmärkt tillfälle att promota Stockholms innebandyn och skapa en happening. Men då krävs ett större engagemang från Stockholms Innebandyförbund och/eller samarbetsföreningar.
Som det var igår upplevde jag det hela som ett högst ordinärt arrangemang. Gratis inträde = helt rätt. Ingen pausunderhållning mer än bollkallarna som sköt skott mot målen. Trevlig kanslipersonal delade ut priser. Ordförande Niclas Westén lyste med sin frånvaro. Resten av styrelsen? Jag är helt säker på att hallen hade gått att fylla med rätt tänk. Hurdan var marknadsföringen? Flertalet jag pratade med innan matcherna hade ingen aning om att de skulle spelas just där och då. En tisdag är inte tacksam att ordna matcher på. Fast det är svårt att flytta alla matcher på en helg. Dessutom började herrmatchen så sent som 20.30 där det var knappa 45 minuters paus mellan dam- och herrmatchen. Kanske läge att minska tiden mellan finalerna och låta herrlagen värma upp i den intilliggande hallen?
Funderingar kring ett arrangemang som jag ändå uppskattar. Och jag antar att vinnarna även gör det. 15 000 kr till respektive lag. Tack!
Och jag uppskattade läktarsällskapet samt underhållningen.
Apropå förbund. Fick höra att Innebandymagazinets Sebastian Nurmi är nyanställd på Svenska Innebandyförbundet. Grattis till bägge! Seb för en trygg anställning och till SIBF för att man får in en mycket kompetent person. Hoppas att inte IBM har en gräddfil till information då. Att det hela sköts professionellt. Ska i alla fall bli intressant att se hur Sebs intåg påverkar arbetet gentemot media.
Häromdagen läste jag en riktigt bra intervju med Jan-Erik Vaara:
”Du har genom åren aldrig haft några problem att peta etablerade stjärnor. Struntar du i skitsnack och kritik?
- Jag har inga större problem med sånt. Jag är en objektiv granskare och väger mina beslut noga. När jag väl har bestämt mig så tycker jag själv att jag gjort det på en så rättvis grund som möjligt. Och gamla meriter är faktiskt inte särskilt mycket värda i min värld. ”
” Objektivitet och rättvisa är det som spelar roll, som jag ser det.”
Det märks att Vaara går sin egen väg. Man kan inte lyssna på skitsnack och kritik. Som förbundskapten måste du hitta ditt sätt att leda laget. Alla lär ha åsikter om det mesta.
En annan förbundskapten sa till mig en gång:
”Att peta spelare är den svåraste delen i jobbet”
Så är det ju. Alla vill vara med i leken. Men landslaget är ingen lek. Konkurrensen är mördande. Som den bör vara.
Vill poängtera. Kim Nilsson har inte någonstans sagt att det är ok att förlora mot Finland. Lika lite som Alexander Carlström har sagt det. Om man ogillar en klubb så mycket att man börjar ljuga om vad som har kommit ur en spelares mun eller vad AIK-tränare sysslar med på sin fritid. Då är det illa.
På söndag spelas ett prestigefyllt derby i Solnahallen. AIK tar emot Caperiotäby klockan 17.00. Blir en tuff uppgift för de svartgula, men ingen omöjlighet. Kom dit och se den heta drabbningen!
Imorgon är det dags för ännu en kick-off. Denna gång med hela företaget. Hej och hå.
Fortfarande en mörk och kall vinter. Nu har vi äntligen något att se fram emot. Thailand i tre veckor över jul/nyår! Maken bokade helt sonika flygbiljetter till hela familjen. Nu kollar vi resrutten och hotell. Vi ska möta upp en hel del folk under vår semester. Skoj!
/GittanG
TV-matcher
Webbsändningar
