”Vi får inte stryk för att bottenlagen är bra, vi får stryk för att vi är dåliga”Detta kan vara tagna ur sitt sammanhang och de kan vara felciterade och det kan vara ett försök att skapa en profil av sig själv till en rörelse som skriker efter affischnamn, åsiktsmaskiner och frontfigurer!

Jag välkomnar detta!

Men då jag för en slumrande tillvaro på bloggen och känner att man bara upprepar sig och rabblar nonsensfraser så är det kul ibland när någon nyper till i ryggslutet och säger ”smaka på den du…”

För som ni förstår håller jag inte med Kimmo om detta!

Då är det ju kul att gå igång på citaten… Och skriva ett inlägg – så har jag det gjort för resten av veckan. (Om jag inte skriver ett inlägg i veckan så hotas jag av innebandysajtens indrivare – förra gången jag var sen så låg det två avhuggna fingrar från Limmet i min brevlåda).

Obs skrev Limmet då jag tror han har tillräcklig humor för att förstå att detta var ett skämt och att han tål att skämtas med. Om inte – så får jag väl vänta mig en indrivare som lämnar spår utanför min dörr från Koppen, som även han är efterlängtad med sina alster.

Obs skrev Koppen då jag tror att han har tillräcklig humor…
(Stop it now Heda!)

***

Om jag kan hitta samtliga mina tusentals blogginlägg/krönikor som gjorts sedan jag startade igång med offentliga åsikter och tyckanden på bloggar och hemsidor för såväl BIK, Headhunters, IFK Borgholm, Ölands Innebandyforum, ÖIBF, Överums IK, Finspång, Västerås, Linköping, Corren, Innebandymagget, Innebandysajten så borde det ju vara en ganska intressant grund för en bok… Hmm någon som vill ge mig ett startbidrag på en miljon eller två för att sammanställa? Eller i alla fall en halv? Eller 100 lakan då? Ett basbelopp? Månadslön? Halv månadslön då? Kom igen… Vad fan ge mig en tjuga så gör jag det imorgon…

Hur kom jag in på detta ämne? Ingen aning… Tillbaka till de tre gyllene citaten!

***

För vi vet ju alla att Kimmo vill förklara dessa – då han själv skrev i sin blogg att han egentligen ville det men just nu efter den tunga förlusten mot Sirius inte orkade (han skrev inte att Sirius var anledningen – det var en egen tolkning mellan raderna från min sida).

Dvs jag bjuder in till att få läsa ytterligare ett blogginlägg från en av innebandySveriges mest intressanta bloggare!

Så här tycker jag dock om hans tre citat:

” Det kändes lite innebandycup att gå upp klockan åtta för att spela, men det var lika för båda lagen”

Om de flesta Warbergsspelarna gick upp klockan 08.00 – dvs tre timmar innan match så förstår jag om de inte kom upp i kvalitét och tyvärr håller i så fall lagledningen inte högre klass än många ungdomslag som åker på cuper. De vet väl alla att kroppen inte presterar som bäst tre timmar efter man väckte den från sömnen?

Spelar ingen roll ifall man går en kvart i iskall kyla och pratar ihop sig inom laget – kroppen är inte igång.

Varför vann då Sirius? Troligtvis för att de var mer desperata, tog uppgiften på allvar och således troligtvis gick upp betydligt tidigare än Warbergslirarna. Såklart är detta bara en av hundratals faktorer som kan summeras när man analyserar vinst och förlustfaktorer!

Nu kanske detta citat är fel och Warbergsgänget gick upp klockan 06.00 för sin morgonpromenad vad vet jag.

Men om man går upp 3 timmar innan match har man brustit i förberedelserna. Bristande matchförberedelser förhindrar en 100% prestation… Ju fler som brister ju längre bort från 100% kommer man som individ och lag.

Inget annat än 100% kan vara bra nog åt ett elitlag – och troligtvis vann Sirius denna kamp på pappret. Det belönades med tre poäng!

***

”Ärligt talat så tycker jag att serien håller sämre klass nu än tidigare. Topplagen är sämre men bottenlagen har inte blivit bättre”

En klassisk ”Det var bättre förr” fundering. Såklart var det bättre förr med genier som Hellgård, Augustsson, Jihde, Olofsson. Men var de bättre än Matte Samuelsson? Bättre än Kohonen? Bättre än Rasmus Enström?

Nja då backsidan samt fysiken och det taktiska är det som utvecklats mest de senaste decenniet så skulle dessa stars haft det jobbigt inom dagens innebandy.

Det kanske var roligare förr att enskilda individer kunde briljera totalt – och dra laget till segrar. Men i dagens innebandy fungerar det inte så. Man måste vara enad som formation och som lag för att nå framgångar. Samtliga lag har en grundorganisation som är stark och alla lag har kommit till insikt att det finns inga genvägar till det perfekta liret. Hårt jobb, energi och intensitet. Saknas en av dessa faktorer så spelar det ingen roll vilken taktik man har, vilka meriter ett lag eller förening har!

Detta skriver jag samtidigt som spelare som Enström och Carlström i Falun kan smälla in en sisådär 5-8 poäng per match. Hur unikt är det? Innebandyn blir bättre, taktiken blir bättre, strykgängen färre – och ändå presterar de på en högre poängnivå som ingen förutom Mighty Mika gjort under historien…

Det var absolut inte bättre förr! Serien har aldrig varit så bra som den är nu! Den är mer stereotyp kanske, garanterat mer taktisk, mindre publikvänlig säger en del– men det finns färre utfyllnadsspelare. Det har aldrig funnits fler atleter i Superligan. Det har aldrig funnits så många olika spetskompetensspelare och det har aldrig funnits så många spelare som är bra allround.

Storvreta har vunnit SM-guld två år i rad – och de fortsätter vinna! Dvs Sveriges bästa lag blir inte sämre – de fortsätter utvecklas. Förra året tog Storvreta 2 poäng per match i snitt, i år är det 2,5 poäng. Ungefär samma snitt som seriesegrarna Warberg hade förra året. Dvs förra årets seriesegrare och årets serieledare är på pappret statiskt lika bra…

I år ligger serietvåan precis efter Storvreta medan det skiljde 11 poäng förra året. Dvs förra året var det lättare att segla iväg för en serievinnare än i år. Är det för att serien i år är sämre? Verkar ju vara att serien var mer ojämn förra året, eller?

Man kan tolka det på båda sätten, vad vet jag…

Förra årets seriefyra tog i snitt 2 poäng per match – precis lika mycket som årets seriefyra har i snitt… Dvs ingen märkbar förändring.

Sista laget till slutspel förra året tog 1,45 poäng per match, årets serieåtta har just nu 1,62 poäng. Alla vet hur superjämnt det var runt strecket förra året, och alla vet hur jämnt det är i år…

Dvs serien är jämnare än någonsin i toppen, lika jämn som förra året kring fjärdeplatsen. Nu visar det sig att årets serie kräver betydligt mer för att ta sig till slutspel…

Och då finns det inget lag som Mora i årets serie där det var 6 givna poäng förra året…

För att klara sig från degradering förra året krävdes det 0,8 poäng per match i snitt. I år ligger lag 12 på 1,2 poäng i snitt och ändå skiljer det bara 2 poäng mellan lag 12 och 13.

Dvs statistiskt sätt finns det inga som helst bevis på att Superligan går åt fel håll. Lika bra serieledare, lika bra toppfyra, starkare slutspelslag och tuffare bottenstrid än någonsin!

Lägg därtill att fler spelare än någonsin blir arvoderade och avlönade. Fler lag än någonsin ökar sin omsättning, fler lag än någonsin kör seriös försäsong. Fler lag än någonsin har kompetenta lagledningar som trots minimala resurser och ekonomisk ersättning gör ett minst lika bra jobb som de etablerade idrotterna Hockey/Fotboll.

Fler lag än någonsin har breda trupper och seriös ungdoms och juniorverksamhet. Fler lag än någonsin tränar mer, effektivare och målinriktat. Fler lag är taktiskt strukturerade och fler lag än någonsin har en helhet i sin spelidé och spelplan inför varje match.

Nykomlingarna klarar sig bättre än tidigare – ett tydligt bevis på att serien är sämre än någonsin?

Tvärtom enligt mig. Lagen underifrån bygger upp en vinnarkultur, det lönar sig mer än någonsin att ”satsa” då det numera endast räcker att vinna en serie. Förut krävdes det att vinna en serie och sedan vara bäst när det gäller under tre veckors kval. Tre serievinnare skulle slumpas ner till en…

Kan nog räkna upp många kvalspel där lag som inte gick upp enligt en samlad bedömning skulle klarat det bättre än det laget som hade prickat formen bäst i april och som till slut avancerade.

Lagen underifrån har fått ihop sina trupper och sitt spel. Det är fortfarande sjukt tungt att vara nykomling och en stor bedrift om man klarar av sitt debutår. Men konstigt vore väl annars.

Kimmo själv sågade ju Linköpingsspelare som försökt vinna en trashtalkkamp – genom att säga att spelare som endast vunnit DM-guld hemma i sitt egna distrikt och som nu var bänknötare i SSL kanske inte skulle försöka sticka upp gentemot Warbergs landslagsspelare, VM-guldmedaljörer, VM-medaljörer, SM-medaljörer.

Det säger väl det mesta. Lag som Linköping, Jönköping, Mullsjö och Tyresö (de fyra senaste nykomlingarna) har inga landslagsspelare (nu har dom), inga VM-medaljer (Johan Andersson undantaget), inga SSL-meriter (i jämförelse med de etablerade lagen). Inga SM-medaljer…

Trots detta så stjälper dessa lag de tunga etablerade lagen gång på gång. De har självförtroende och attityd och vågar ta plats! Trots detta är serien tuffare än någonsin. Jag vill inte tro att samtliga etablerade SSL-spelare, samtliga landslagsspelare, samtliga SM-medaljörsspelare som finns ute i klubbarna är på dekis och har en nedåtgående trend utan när lag som är nykomlingar ändå spelar jämnt i nästintill samtliga SSL-omgångar så är det för att de kämpar och krigar och når upp till den höga nivå som tex Warberg, AIK, Falun, Täby, Storvreta osv kan uppbringa. De är taktiskt skolade och de har ett självförtroende efter att ha haft en eller flera vinnande säsonger i Allsvenskan. De har insett att hårt jobb, energi och intensitet är nyckelorden för framgång.

Dvs serien är jämnare än någonsin och det är för att nykomlingarna är bättre än någonsin! Statistiskt så är det ingen skillnad på toppen, mitten och slutspelslagen, dvs allt tyder på att produkten bara blir bättre och bättre.

Jag tror inte Pixbo säger att de har ett lag som är sämre än det för tre år sedan, fem år sedan åtta år sedan? Jag tror inte Storvreta säger att de är sämre idag än för tre år sedan. Täby känner sig starkare än någonsin osv!

Om man skulle kunna åka i tiden och ta dagens Pixbo tillbaka till storhetstiden och mötas i en SM-final. Vilket lag skulle vinna? Troligtvis dagens… De har inte samma stjärnglans och samma status, men som lag är de bättre än tidigare. Idrotten går framåt och utvecklas. Man blir starkare, snabbare, kvickare, smartare osv. Jag gillade Platini och Maradona när jag växte upp (eller egentligen var de stora idolerna Jean Amadou Tigana och Joel Bats) . Men ska jag vara ärlig så tror jag att Zlatan är bättre än vad Platini någonsin var. Messi bättre än Maradona. Men säg så här. Jag tror Rasmus Elm är en bättre och nyttigare spelare i vilket lag som helst, än om vi skulle hämta Maradona årgång 1986 till valfritt elitlag idag. Efter 4 träningar så skulle samtliga av dagens tränare välja Elm före Maradona.

Ni förstår mitt resonemang va? Maradona var störst i sin tid. Hellgård, Jihde var störst i sin tid. Men allting utvecklas och den spelstil, de kvalitéer som var spets på deras tid – är dagens grundplattform idag!
Jag har väl tappat tråden lite så försöker komma tillbaka genom att klistra in det sista citatet:

”Vi får inte stryk för att bottenlagen är bra, vi får stryk för att vi är dåliga”

Snacka om generalisering. Jag vet att Sirius har en del spelare med meriter från landslag och proffsäventyr och så – men vi generaliserar på liknande vis som Kimmo:

Warberg slåss om en slutspelsplats. De har tusentals SSL-matcher i benen, hundratals VM-matcher, SM-medaljer, VM-medaljer. De möter Sirius med 3 SSL-säsonger i erfarenhet, ett lag som ligger sist i serien utan landslagsspelare eller spelare som ens är nära (generaliseringar då jag tycker en del håller kvalitét för större uppgifter inom SSL-familjen).

Ändå vinner Sirius. Allt kan hända – alla slår alla osv. Men att som en dålig förlorare säga ”det var vi som var dåliga” – det är ju klassiskt som vilken 10-åring som helst kan säga.

Warberg kan såklart vara dåliga – då de går till slutspel ändå och kan vinna SM-guld. De känner i ryggmärgen att detta kommer ordna sig ändå – dvs den lyxen som etablerade lag kan ha. Jag menar varför ska topplagen hetsa ihjäl sig under serielunken då ingen minns en seriesegrare eller serietrea? Alla minns laget som tar guld! Vilka var det som spelade final förra året mot Storvreta och Djurgården?

Ingen minns… Eller?

Så att topplagen förlorar är inte direkt förvånande. Det händer. Jag menar är det någon som underskattar Täby trots att de troligtvis grottat ner sig i toppformslitteraturen rejält den här säsongen och inte rosat marknaden sedan juluppehållet?

Alla har vi olika agendor och prestationsplaner. En nykomlings är att vara i toppform till seriestart och att vara så vältränade som möjligt så man kan vara kvar i form när slutspelet närmar sig så man kan slå tredjeformtoppsjagande lagen som redan är klara för slutspelet i slutomgångarna. Tränar man dessutom hårt så kan man hålla formen och vinna i längden gentemot lag som vilar på gamla lagrar och inte varit helhjärtade under sommarmånaderna. Eller varför inte ha chansen då det alltid är något eller några lag som drabbas av återkommande sjukdom och skador… Dvs en nykomling måste vinna alla matcher – när chanserna och möjligheterna ges!

Jag brukar prata om prestationstornet. Dvs En nykomling behöver prestera 100% i varje match. Om man möter Storvreta och de presterar 100% också – så vinner man inte – men prestationen har ändå varit så bra som man bara kan göra. MEN den dagen då Storvreta bara kommer upp i 90% har en nykomling inte råd att även de bara nå upp i 90% för då vinner man ju inte ändå…

Den dagen då spelarna i Storvreta/AIK/Warberg/Täby osv kanske tar en liten för lång sovmorgon, kanske slappar på uppvärmningen, tar för enkelt på uppgiften, kanske slarvar med förberedelser, eller kanske får den där ”allting ordnar sig i tredje perioden känslan” – den dagen kan vara dagen då de möter en underdog/nykomling. Att inte som nykomling ligga så nära 100% då – och ge det en ärlig chans – det är självmord!

Denna insikt har lagen från allsvenskan som lärt sig att vinna ALLT. De får inte förlora 3 matcher på en hel säsong för då är de körda för ett avancemang.

Detta mentala har de sedan med sig till Superligan och så länge truppen inte innehåller trämaskar med dålig självinsikt och som har spelare som mår bra av att gnaga hål i skutan innifrån – då har de lärt sig det mentala spelet och poängen med 100% matchförberedelser för såväl ledarstab, startspelare som bänknötarna. Alla har en roll att spela och gör man det som lag – den dagen kan man slå alla. Som nykomling kan man inte slå de etablerade topptippade lagen ifall de gör en 100% insats – men hur ofta gör dom det under serielunken?

Svaret på frågan är alltså – att fler lag än någonsin förstår vikten av att varje enskild individ under hela veckan, under matchdagen och matchen gör allt som står i sin makt för att maximera sin egna insats, och det tillsammans med att svetsa ihop lag och formation föder framgång!

Sirius vann matchen för att Warberg var dåliga – helt rätt! Att så många landslagsspelare och medaljörer i diverse tävlingar tillsammans inte kan besegra gräsrotslaget Sirius – det ÄR dåligt!

MEN – Sirius var bra (det skriver Kimmo också) och de siktade på att nå 100% för de hade i bakhuvudet att Warberg kanske skulle vara lite mätta och inte hade en 100% kollektiv dag på gång. De hade en matchplan som fungerade, de hade formationer som var sammansvetsade och varje enskild individ ville ”dö” för sitt lag och sin uppgift!

Kriget mellan Uppland och Halland, Kriget mellan Uppsala och Varberg, kriget mellan back och forward, utespelare och målvakt vann Sirius. De belönades med tre poäng för att de var bra. De var skickliga. De hade lusten och viljan!

De bevisade än en gång att innebandyn utvecklas med stormsteg och att Superligan är bättre än någonsin! Dvs topplagen kan inte längre gå in 85% i matcherna och ändå vinna som de kunde förr. I dagens Superliga måste topplagen upp och nosa på 95% för att vara säker på seger mot den undre halvan. Det har inte varit så tidigare, då man kunnat gå på 85% en hel säsong (lite prestigematcher och derbymatcher har tvingat upp dom mot 100) för att sedan växla upp till slutspelet. De lagen som ligger kvar i denna förgångna tid (AIK, Warberg?) har också fått kämpa betydligt mer än tidigare. Dvs topplagen är fortfarande topplag och det är en skillnad – men för att behålla sin plats i toppen behöver man höja sin lägstanivå – det är ett tydligt bevis på att serien blivit allt bättre!

Warberg vann serien med 2,6 poäng per match i snitt förra året. I år har de tagit 1,35. Är det för att Warberg är dåliga och samtliga spelare är på dekis? Är det för att de slarvat med försäsongen? Är det för att de har ett felbalanserat lag? Är det för att Warberg drabbats av sjukdomar och skador?

Eller är det för att Superligan är bättre än någonsin?

Det kanske är lite av varje – men jag vill inte tro att Superligan är sämre än tidigare och Warbergs bekymmer att nå över 2 poäng per match enbart är de första orsakerna som jag nämner.

Warberg har ett grymt lag, meriterade spelare och ledarstab. De har en grym organisation och vet hur mästerskap vinns – ändå har dom det tufft att vinna matcher!

I min värld är det för att Superligan äntligen är så bra som den hade potentialen att bli, men då SIBF och SEI höll klubbarna underifrån likt en pestsmittad från Superligan så har utvecklingsboosten fått vänta till nu. Finland är förbi – men vi är snart tillbaka.

Inför 16 lag i Superligan och inför kvalplatser i Superligan och Allsvenskan – så tar vi nästa steg!

Det var allt för mig!

//Heda

Dela till Facebook